Nästa stopp på resan var som sagt Huangshan, eller Gula bergen som de också kallas. Vi steg upp tidigt och snubblade rakt på en taxi som tog oss till tågstationen, men väl där blev vi lagom stressade av att inte ha en enda spänn kvar i kontanter bara för att upptäcka att alla bankomater var stängda. Många varv runt den enorma stationen senare lyckades vi tack och lov hitta en på våningen under. Skojar inte, alla tågstationer vi var på i Kina är större än de flesta flygplatser jag sett. Men iväg kom vi till slut! Väl framme i bergen var det kanske lite krångligare än vi trott att hitta hotellet men en 11 kronors bussresa för mycket kom vi iallafall rätt. Trodde vi, för när vi kom till receptionen fanns där en trevlig herre som bestämt visade oss till ett annat hotell på andra sidan ravinen. Oh well, där kunde vi ju checka in så hotellet hade väl bara flyttat.

Kinesiska snabbtåg, 380 km/h gick det i minsann.

Kajsa väntar snällt på bussar i Huangshan.

Och tittar på hotellet vi trodde vi skulle bo på.

Men vi hamnade i det här rummet istället. De bjöd på både te och äpplen, finemang!

Men sen blev vi hungriga och gick ner i receptionen. Där hittade vi resans intressantaste måltid, self-heating-fish-flavoured-pork! Allt som ligger på bordet skulle alltså pusslas ned i byttan och sen hux flux började det koka och ryka.

Kemisterna gissade vilt och kom fram till det inte helt otippade ”exoterm reaktion”. Den något lata analysen googlades sedan fram till att vi hade gjort släckt kalk i byttan, helt klart exotermt!

Morgondagens frukost var mindre äventyrlig men väldigt godkänd för att vara kinesisk frulle, massa bröd till västerlänningarna. Och kaffe!

Sen gick vi ut för att hoppa på bussen vi åkt fel med dagen innan, för nu skulle vi upp på berget.

Vilket man lättast gör medelst linbana.

Sen var det bara att börja knata runt.

Skyltarna var mycket informativa.

Även om alla inte gjorde vad som stod på dem.

Fanns också några hotell och restauranger där uppe, till vilka all utrustning, mat och vatten bärs(!) upp för berget av kineser som jag hoppas har en bra sjukförsäkring.

Finns inga dåliga kläder för bergsbestigeri.

Ifall man blev trött kunde man också få bli buren av de här raska herrarna. De vi såg som blev burna var dock nog tyvärr de som egentligen hade mått bäst av att promenera lite.

OBS OBS.

Här bodde bärarna. Tror vi.

Och här är den fantastiska Welcoming Pine! Står enligt legenden och hälsar alla välkomna till berget! Vi kom visst från fel håll.

Vilket blev ännu tydligare vid den här skylten. Vi gick alltså ned för backen, betyder det att vi råkar ut för det motsatta?

Hemfärd med linbanan.

Var en fin promenad ned till hotellet igen.

Råkade gå förbi ett manager-peptalk också, himla fint sätt att starta jobbdagen på.

Sen testade vi hotellets restaurang, försökte beställa flera rätter som man brukar göra i Kina men fick över google translate veta att nudelsoppan vi valt ”has a lot of weight”. Så vi tog bara den.

Var nog tur det.

Sen somnade vi gott och vaknade med en härlig träningsvärk, Kajsas iphone berättade att vi hade gått ungefär 200 våningar i trappor sammanlagt under dagen. Väldigt väldigt värd promenad! Efter frukost tog vi en liten promenad i ravinen där hotellet låg, men det får bli ett annat inlägg.

Nästa dag i Shanghai taggade vi utflykt igen.

Och tog en taxi till gamla stan, för vi skulle gå till Yuyuan garden. Vi och alla kineser i Shanghai vill säga.

Malin var glad ändå.

Yu garden är en gammal trädgård som byggdes av en rik familj för att de skulle ha ett trevligt ställe att hänga på. De hann dock inte bygga klart så nu är det fritt fram att gå dit.

Bob Dog <3. Att få ljud i skålen under var mycket svårare än det såg ut. Alla gav upp.

Fina flickor i fin omgivning!

Kajsa skaffar vänner.

Sen gick vi ut ur trädgården och spatserade runt i gamla stan och tittade på saker man kunde köpa.

Tills vi blev hungriga, då gav vi oss in i en fantastiskt hysterisk food court.

Trött kinesisk kock.

Fanns mycket märkligt men vi hittade bra grejer!

Sen promenerade vi runt lite mer, fågelfötter till efterrätt någon?

Men fin och rolig stadsdel. På kvällen gav vi oss iväg ut igen.

Och åkte till kaffcafé! Som hade kattungar!

Går alltså ut på att man köper en kaffe och sen klappar katter. Hur bra?

Malin är nöjd p.g.a. katter.

Sen letade vi upp en annan old town som var fantastiskt hipsterigt och mysigt.

Och kvällens middag blev hot pot! Skvätte en del men både gott och underhållande!

Och det var första tiden i Shanghai! Dagen efter åkte jag och Kajsa snabbtåg upp till bergen i Huangshan som förtjänar ett helt eget inlägg.

Vi kom fram till Shanghai på eftermiddagen och skulle möta upp Malin lite senare på kvällen. Skulle bo på ett hostel första natten så vi passade på att kika runt i området.

Viktigt att hålla sig varm på moppen. Vi åt frukost-wontonsoppa på en tom liten restaurang.

Väntade på Malin och beundrade utsikten. Tog också en sväng förbi mataffären och beundrade de torkade varorna.

Den inte helt pjåkiga utsikten från Malins balkong. Sen hoppade vi i en taxi för att ta oss bort till de där tornen, för vi skulle dricka bubbel i det som ser ut som en kapsylöppnare.

Tar lite tid att åka hiss till nittioandra våningen. Men sen kunde man titta ner på andra skyskrapor.

Och det var den kvällen! Nästa dag började med kaffe, för det är viktigt.

Sen promenerade vi runt i staden, bästa sättet att turista på.

Blev hungriga så letade upp dim sum-restaurang.

Och trillade in i nån liten spelhall. Men fattade inte hur man skulle betala så gick därifrån utan kapsylöppnare. Kanske lika bra.

Hittade en fin park vid People’s square.

Och bara bra saker att köpa.

Mer kaffe.

Bästa värden lagade middag åt oss när vi kom hem.

Sötnöt-Malin!

Nästa morgon började med katter!

Och fina blommiga träd på gården.

Sen tittade vi på svängda rulltrappor innan vi kom fram till the Bund.

Duktiga turister. Nästa paus blev ett Hello Kitty-café.

Och sen strosade vi lite till innan vi tog oss hem och provade allt kinesiskt godis som inte såg ut att vara kött.

Och det var första dagarna i Shanghai!

Har fått spendera senaste två veckorna i Kina, specifikt Shanghai och Huangshan, och det har varit helt fantastiskt. Var min tredje resa till det stora landet i öst och tidigare utlåtanden kvarstår, det är ett av de roligaste länderna att resa i. Stort, varierande och billigt men framförallt så himla roliga innevånare och glada kineser. Trots stora kommunikationssvårigheter här och där löser sig det mesta och de flesta man träffar verkar ganska nöjda med livet. Shanghai som stad var fantastiskt trevlig, sin storlek till trots kändes den mycket hanterbar och hur mycket roligt som helst att göra. Också stort tack till fina Malin som vi hälsade på för utmärkt guidande och sällskap!

Mer bilder lär dyka upp, Huangshan och gula bergen var en upplevelse i sig. Hen hao Kina!

Är vi ovan molnen igen. Först skriva två tentor, sen Shanghai! Häng med, det blir kul! Bilden är från när jag flyttade till Paris 2010, tagen med morfars gamla Minolta <3.